Sparat under: Vardagslivet
Ni anar inte vad jag har gjort. Jag har satt igång mitt WOW-konto igen. Haha, så det är ju ganska uppenbart vad jag har gjort hela helgen. – SPELAT! Laddade ner sånna addons och genast blev det mycket roligare att spela, men framför allt lättare. Nu behöver jag inte hela tiden fråga Mohammad: ”Vart ska jag nu? Vad menar han? HALLÅ, vart SKA jag?” Nu hittar jag allting alldeles utmärkt och jag testade powerlevling-guiden som jag hittade på internet och det har gott imponerande fort att levla, för att vara jag förståss.
Redan lvl 21 på tre dagar. Idag tog jag paus. Provade mina nya linser, så ögonen har varit så trötta. Var på besök hos svärföräldrarna. Åt mat, umgicks..
Nu blir det lite tvtittande.. tjingeling!
Sparat under: Djurliv
Det är så roligt att se hur mycket man kan förändras på några veckor. Keyvan är nu 16 veckor. Den första veckan frågade jag mig själv: ”Åh, gud, kommer det vara så här jobbigt för alltid?” Det var ut och in var eviga sekund och inte nog med det, så vägrade han att varken kissa eller bajsa. Det blev mycket bajs och kiss-torkande. Inte nog med det så gick det inte alls att kelas. Kom man för nära, så resulterade det nästan med att få näsan avhuggen. Ett riktigt valpbeteende med andra ord. Nu, ett par veckor senare så tänker man istället: ”Åh, vilken underbar kille!” Han varken kissar eller bajsar inomhus, utan säger istället till och framför allt så har han blivit en mycket mer gosigare hund och jag har näsan i behåll.
Han är verkligen för gullig. Det bästa som finns är när han väcker mig på morgonen. Han kommer över till min sida utav sängen, viftandes på svansen och lägger huvudet på sängkanten. Då blir det massvis med klappar och slickar. Man blir så glad och den lyckan är obeskrivlig. En hunds kärlek är så stor.

Sparat under: Vardagslivet
Var ett tag sedan man skrev. Vad ska man säga? Det har varit midsommarhelg och vi har sovit hos mina svärföräldrar hela helgen. Alla var samlade, även lilla Iris. De hade bjudit med en gäst från Kalmar och hon kom med sin bearded collie. Jag kan säga som så att det inte blev så mycket sömn för Keyvan inte. Vi åt god mat och hade trevligt. Blev en del gos med Iris. Är så förtjust i den lilla flickan så det inte är sant. Matat henne, sovit med henne, promenerat med vagnen. Det är så roligt. Ännu roligare är det när man pratar med henne och man får respons genom att hon ler och gör miner. Har nu kommit på mina trix för att få henne lugn, när hon blir surig och ledsen.
Igår var jag hos optikern. Inga infektioner alls. Tur. För mina ögon är verkligen rödsprängda. Däremot så sa han att jag hade för stark styrka och det har jag gått i flera år med. Vi beställde nya linser i rätt styrka och dom ska jag prova i ett halvår, sedan får jag nog kolla ögonen igen och se om det blev rätt. Men nu tills vidare får jag vila ögonen och gå i glasögon. Efter att jag använt linserna igår så blev ögonen helt konstiga. Gjorde ont och skavde och imorse var de fastklibbade. Tror det är dags för nya glasögon snart.
Och så har jag anmält Keyvan till valpkurs, som börjar i Höst. Ska bli roligt.
Sparat under: Vardagslivet
Just nu är jag sugen på att läsa en bok och ligga och mysa. Vill läsa Bernys nya, så jag får väl ta en sväng förbi Lyckeby och låna där, eftersom den redan är utlånad överallt. Idag har vi tvättat. Blev en del, men nu är allting färdigt, skönt. Samtidigt fick vi chansen att ensamhetsträna Keyvan lite under tiden vi var i tvättstugan. Det funkade bra. Försöker komma på något riktigt gott att laga till imorgon. Hade varit kul med något nytt och spännande. Eller så blir det helt enkelt kyckling och ris. Återstår att se, får kolla efter lite recept.
Ska nog byta in mina skor imorgon. Det är så typiskt mig att alltid köpa fel storlek, antingen för smått eller för stort. Köpte först 39′or, trots att de var rätt stora.. Insåg at jag behövde byta ner mig till 38′or, men nu börjar jag tvivla på om det också är för stort. Tappar dom hela tiden, trots inlägg. Är rädd för att 37′or ska vara för smått. Det trycker ju fram i tårna, men glappar där bak. Suck, ska man inte kunna gå i annat än gympadojor? Känns ju lite dumt att behöva åka in och byta en andra gång, men jag får ta med mig skorna och fråga om råd.
Sparat under: Vardagslivet
Idag har jag besökt optikern. Jag har inte varit där sedan jag skaffade mina linser, för ja.. snart 4 år sedan. Det känns som att det börjar bli dags. Har ju beställt mina linser via nätet, men nu har jag märkt att mina linser börjat skava och ögonen har blivit röda. Då känns det ganska akut faktiskt och jag tror nog att jag i framtiden får ha regelbundna träffar hos min optiker. Jag upplever också att min syn har börjat bli sämre, eller så är det bara något jag fått för mig, nu när jag fått lite panik över mina ögon. Ska ju snart skaffa nya glasögon också, så att jag då och då kan låta ögonen vila. De glasögonen jag har är halvt sönder och riktigt fula.
Var också en sväng förbi piercingstudion i stan. Glömde givetvis min piercing i Skåne, så för att inte mitt hål ska läka igen, så var det helt enkelt bara att köpa en ny. Brukar oftast enbart ha i den på nätterna, då jag sover, enbart för att det inte ska läka igen. Under dagarna går jag oftast utan.
Sparat under: Vardagslivet
Nu är man hemma i Karlskrona. Kom precis in ifrån en promenad med Keyvan i ösregnet. Det var nog snarare jag som njöt utav promenaden, än lillkillen. Det är sällan man uppskattar regn, för ibland är det helt enkelt mer än underbart när regndropparna rinner längst ansiktet. Det enda man går runt och tänker på just nu är att gymnasiet är över och vad händer nu? Jag är skiträdd. Så länge som man har längtat och nu när man väl står där, så blir man jätteskraj. Vad händer nu?
För det andra, så har jag kommit på: Jag är ju för sjutton utbildad undersköterska. Jag har aldrig sett det på det viset, sedan är det ju inget jag heller planerar på att jobba med i framtiden. Men det är kul att ha i bakfickan och det är ju något som jag kan tänka mig att hoppa in och jobba som då och då.
Sparat under: Vardagslivet
Nu är det dags att åka tillbaka till Karlskrona. Har packat och väntar på att mamma ska komma hem, så att hon kan köra mig till tåget. Slog i min nagel innan idag, kändes nästan som att hela nageln flög av. Gud, vad ont, men den sitter på plats. Vad konstigt allting känns. Nu är jag ju helt och hållet Karlskronabo, men jag måste säga att Skåne är hela mitt hjärta.
Nu är jag iallafall ledig i ungefär en månad, sedan blir det sommarjobb. Skönt att inte behöva tänka på plugg eller något sådant. Jag ska helt enkelt slappa hela sommaren. Läsa böcker, sola, bada, leka med Keyvan och spela The sims, haha. Det om något är en typiskt sommar för mig. En tur till Liseberg, hoppas jag kunna planera och det skulle även vara kul att åka till Stockholm.
Sparat under: Insidan

FÖR JAG HAR TAGIT STUDENTEN! Ja, så är det och igår hade jag otroligt roligt och trevligt. Hela dagen var händelserik. Vi hade champagnefrukost och jag och Mli råkade få i oss på tok för mycket, så det blev lite vingligt tillbaka till skolan. Fick betygen och jag fick stipendium! Det högsta beloppet man kunde få dessutom, för att vara någorlunda skrytsam. Ungefär 18 i snitt, inte tokigt va? Vi blev annars serverade fin middag och hade cermoni i kyrkan, tills vi tillsist stod på rådhustorget och ingen kunde studentsången. Sedan blev det en runda på flaket och hämtades sedan i cab. Chockad jag blev, trodde jag aldrig.
Vi åt sedan mat hemma tillsammans med hela familjen. Mina svärföräldrar kom och lite släktingar. Kul med presenter och pengar. Åh, smörgåstårtan var ljuvlig! Senare på kvällen åkte alla hem.. Keyvan följde med till Karlskrona. Jag åkte in till stan med Ishan och Johanna, för studentfest.. Skulle möta upp lite folk, som givetvis inte var där. Hade inget legg med, så jag stack hem och bra var väl det, för jag däckade direkt. Hade nog aldrig orkat festa runt, samtidigt är jag väl ingen festmänniska heller.
Känns så konstigt att vi har slutat nu. Man har gått och sett framemot denna dag så länge. Skolan är det enda som hela tiden håller mig kvar i Skåne, men nu kan jag påbörja mitt liv i Karlskrona helt och hållet. Känns läskigt, skrämmande. Nu står jag på mina egna ben. Nu är kapitlet avslutat och den tiden är borta. Visst låter det dramatiskt? Men det är så det känns. Samtidigt har jag ju i princip inte gått i skolan på två år, med tanke på mina distansstudier, men jag har ju hela tiden haft min fot i skolan endå. Nu börjar vuxenlivet på allvar. Nu ska jag börja en ny skola, nytt folk. Jag hatar alltid den delen. För nu i efterhand inser man att man hade det så bra. Aldrig haft så bra lärare som nu. Bra betyg, så bra ståndpunkt. Lärarna pratade ju om mig, berömde mig, uppmuntrade mig. Dom har lagt upp mitt projektarbete på hemsidan. Haha, ja, de älskade mig. Sådana lärare möter man sällan och jag kommer nog aldrig uppleva det igen.
Sparat under: Vardagslivet
Regnet bara öser ner och jag får en känsla utav att vädret kommer vara lika trist imorgon. I och för sig står det att det ska vara mulet, men säkerligen blir det kallt. Givetvis har jag inte köpt någon vit sjal eller kofta, som jag kan ta på mig ifallifall. Så jag tror nog det får bli en akut visit i lund. Syrran har skolavslutning idag, så hon hade ju kunnat följa med. Får väl se.
Imorgon är det studentfest och tror ni inte att jag inte har någon form av legitimation med mig? Utmärkt. Äger inget legitimation, utan enbart pass och vart sjutton passet ligger kan ju vem som helst fråga sig. Jag får se om Bebi hittar det idag, för han kommer ju endå imorgon.. Men jag får en känsla utav att jag har lagt det på ett så säkert ställe att ingen kommer hitta det. Så, what to do? Hade varit otroligt roligt att få umgås med klasskamraterna litegrann, nu när det är sista dagen..
